Tesugen

Vad är arkitektur?

Min övertygelse är att arkitekturens främsta funktion är social snarare än teknisk. Då menar jag den funktion arkitekturen har i en skapelseprocess, under det att ett antal människor utför någonting tillsammans. I den meningen har den med kommunikation att göra, med gemensamma värderingar, gemensamma mål. En arkitektur förenar och gör det möjligt att sträva i samma riktning.

Filmregissören Francis Ford Coppola har sagt att skillnaden mellan en bra och en dålig film ligger i att få de inblandade att göra samma film. Koordination. Filmskapande är pragmatiskt om man jämför med t.ex. vad som föreskrivs för att lyckas med systemutvecklingsprojekt. Filmskapande bygger i stor utsträckning på muntlig kommunikation samt enkla medel för koordination, såsom storyboards och manuskript. Både manuskript och storyboards saknar en oerhörd mängd detaljer om man jämför med slutresultatet, den inspelade filmen. Ändå är de tillräckliga för att tillsammans med samtal koordinera inspelningsarbetet.

Lyckat filmskapande hänger alltså på att regissören lyckas koordinera filmteamet genom att kommunicera sin idé till dem. Alla former av kommunikation förlitar sig på konventioner, på vedertagna betydelser hos ord, bilder, gester – vad som kallas tecken inom semiotiken. Ju större mängd gemensamma tecken en grupp människor har, desto mindre behöver de uttrycka för att förmedla ett budskap till de övriga. Filmskapandet är intressant eftersom det har en stor mängd sådana konventionella tecken. Dessa gör att storyboards fungerar trots sin enkelhet.

Detsamma gäller manuskript.

Storyboards och manuskript kan röra sig med ett fåtal tecken eftersom dessa har, med semiotikern Jurij Lotmans ord, hög informationsladdning. På detta sätt blir de effektiva verktyg för kommunikation och koordination.

Så om arkitektur har med koordination att göra, och koordination förutsätter väl fungerande kommunikation, så borde semiotiken ha stor relevans för arkitekturen. Man kan t.ex. se husritningar och stadsplaner som verktyg för koordination även om de också är tekniska dokument. De har dock avgörande betydelse som koordinationsverktyg. Fungerar de inte i koordinationshänseendet, dvs. om de “kommunicerar” för otydligt, ger för stort utrymme för olika tolkningar, osv., spelar det ingen roll i vilken utsträckning de varit tekniskt korrekta. Bilden ovan skulle kunna vara ett scenario där det funnits en arkitektur, men där arkitekturdokumenten varit för otydliga, eller på ett obekant “språk”. Skillnaden mellan byggnadsarkitektur och verksamhets- eller systemarkitektur är att de senare inte har en lika lång tradition och därmed inte en lika etablerad kultur eller ett lika etablerat språk.

Jag är nyfiken på att utforska koordination och kommunikation inom verksamhetsarkitektur, dess förmåga att förena och förmedla visioner, konventioner, osv. Förutom semiotiken tror jag att man kan hitta intressanta saker inom genreteorin, där genrer och dess konventioner analyseras. Genrekonventioner utgör även de en sorts arkitektur och kan ses som att de förenar de konstnärer som uttrycker sig inom en genre. Inom Thomas S. Kuhns paradigmteori kan varje paradigm ses som en arkitektur, med vetenskapsmän som efter ett paradigmskifte förenas och fokuserar sig på att besvara de frågor som paradigmen ställt. Dessutom är jag nyfiken på att titta på vad som skrivits om dels arbetsprocessen inom “traditionell” arkitektur, i fråga om koordination av inblandade människor, dels om stadsplanering, vilken handlar just om formulering av övergripande mål och visioner och där utformandet av byggnader, torg, parker, osv., bestäms av individuella aktörer inom dessa ramar.

The above was posted to my personal weblog on March 2, 2004. My name is Peter Lindberg and I am a thirtysomething software developer and dad living in Stockholm, Sweden. Here, you’ll find posts in English and Swedish about whatever happens to interest me for the moment.

Tags:

Related posts:

Posted around the same time:

The seven most recent posts:

  1. Tesugen Replaced (October 7)
  2. My Year of MacBook Troubles (May 16)
  3. Tesugen Turns Five (March 21)
  4. Gustaf Nordenskiöld om keramik kontra kläddesign (December 10, 2006)
  5. Se till att ha två buffertar för oförutsedda utgifter (October 30, 2006)
  6. Bra tips för den som vill börja fondspara (October 7, 2006)
  7. Light-Hearted Parenting Tips (September 16, 2006)
Bloggtoppen.se