Tesugen

Copernicus, Kepler, Brahe och Kuhn

I recensionen i DN av boken om Johannes Kepler och Tycho Brahe skrev Ulrika Engström ett par saker som var intressanta för att jag läser Thomas S. Kuhns The Structure of Scientific Revolutions. Först nämner hon vad den tyske teologen Andreas Osiander skrev i förordet till Copernicus verk om de himmelska kretsloppen, om att “Copernicus heliocentriska världsbild blott ska betraktas som en hypotes utan verklighetsförankring”.

I Nationalencyklopedin står det följande om detta:

I ett anonymt förord till De revolutionibus hävdade teologen Andreas Osiander att det nya världssystemet enbart var en hypotes som framställts av räknemässiga skäl. Det är dock uppenbart att [Copernicus] uppfattade sitt världssystem som fysikaliskt verkligt; däremot torde de olika cirkelsystem som han använde för att beskriva planetrörelserna i viss mån ha varit hypotetiska även för honom. För att beskriva jordens rörelse krävdes nio olika cirklar; totalt räknade C. med bortåt 50 cirkelrörelser inom planetsystemet. Hans världssystem var inte nämnvärt enklare och egentligen lika fysikaliskt osannolikt som det ptolemaiska. Det innebar dock vissa räknemässiga fördelar, och de få observationer som C. hade gjort gav hans bok stort aktualitetsvärde.

Först tänkte jag att det var ett konstigt påstående, eftersom jag trodde att Osiander var någon som på senare tid översatt Copernicus verk till svenska (det framgick inte vem han var i artikeln). Men sedan upptäckte jag att han var samtida med Copernicus och då blev det lite mer begripligt. Det jag menar är att det idag vore konstigt att uttala sig så, med tanke på att Copernicus världsbild är något vi lagt bakom oss. Vid tidpunkten för verkets utgivande, däremot, var hans världsbild allt annat än accepterad. �?nnu hundra år efter hans död, skriver Kuhn, hade få konverterat till det kopernikanska systemet.

Detta är vanligt och Kuhn räknar upp många exempel på detta, t.ex. Newton, Lord Kelvin, och Darwin. Så att Copernicus verk avfärdades som bara en hypotes lika god som en annan, som Ulrika Engström skriver, är inget konstigt.

Lite längre fram skriver hon:

Keplers klassresa och Brahes elitistiska självbelåtenhet gav dem ett utanförskap som gjorde [enligt Kitty Ferguson som skrivit boken om dem] att de förutsättningslöst och orädda kunde förhålla sig till den rådande världbilden. […] Keplers föhållningssätt till yttervärlden var unik. Han ställde frågor som man bara inte gjorde inom ramarna för den kristna-aristoteliska världsbilden […].

Naturligtvis finns kyrkan med i bilden, och att man kunde straffas hårt för saker man påstod om världens ordning. Men om man bortser från detta så är, enligt Kuhn, vetenskapen beskaffad så att föreslagna teorier som strider mot de accepterade kommer bemötas av stort motstånd. Eller om det aktuella området ännu inte har nått den mognadsgrad det innebär att nå en allmänt accepterad teori (vad Kuhn kallar paradigm), så möter varje föreslagen teori motstånd från förespråkarna av övriga teorier. Teorierna tävlar mot varandra om att nå allmän acceptans.

Kuhn skriver att förespråkare för olika teorier är dömda att prata förbi varandra, eftersom deras teorier ger dem olika sätt att se på verkligheten. (Detta känns igen från politiska debatter, särskilt i valtider.) Han skriver:

The transfer of allegiance fom [sic!] paradigm to paradigm is a conversion experience that cannot be forced. Lifelong resistance, particularly from those whose productive careers have committed them to an older tradition of normal science, is not a violation of scientific standards but an index to the nature of scientific research itself. The source of resistance is the assurance that the older paradigm will ultimately solve all its problems, that nature can be shoved into the box the paradigm provides.

Men jag tycker det är intressant med att deras utanförskap kan ha bidragit till att de klev utanför paradigmen.

The above was posted to my personal weblog on December 1, 2003. My name is Peter Lindberg and I am a thirtysomething software developer and dad living in Stockholm, Sweden. Here, you’ll find posts in English and Swedish about whatever happens to interest me for the moment.

Tags:

Related posts:

Posted around the same time:

The seven most recent posts:

  1. Tesugen Replaced (October 7)
  2. My Year of MacBook Troubles (May 16)
  3. Tesugen Turns Five (March 21)
  4. Gustaf Nordenskiöld om keramik kontra kläddesign (December 10, 2006)
  5. Se till att ha två buffertar för oförutsedda utgifter (October 30, 2006)
  6. Bra tips för den som vill börja fondspara (October 7, 2006)
  7. Light-Hearted Parenting Tips (September 16, 2006)
Bloggtoppen.se