Tesugen

Filmens semiotik och montaget

Mer Lotman:

Filmtexten kan på samma gång betraktas som diskret enhet, dvs. såsom sammansatt av tecken, och som icke-diskret enhet, där betydelsen direkt tillskrivs texten.

Filmmontaget kan också indelas i två olika typer: en typ där en filmbild förenas med en annan filmbild [med “filmbild” avses inte nödvändigtvis varje enskild filmruta], och en annan där en filmbild förenas med sig själv (med eller utan vissa modala förändringar…). Montage av olika filmbilder aktiverar den betydelsemässiga skarven dem emellan, gör denna till den huvudsakliga bäraren av betydelse. Montage av likartade filmbilder gör skarven omärklig och betydelseövergången blir gradvis. Till sin natur förutsätter montaget diskreta enheter. Men vid förevisning av en film med immanenta övergångar från en bild till en annan döljs därför ändå denna diskreta kvalitet för åskådaren, på samma sätt som gränserna suddas ut mellan de olika strukturella enheterna i levande tal.

Så får vi en filmkonst med inriktning antingen på verklighetens struktur (dess “språk” om vi använder Saussures terminologi) eller på dess direkt empiriska faktiska manifestation (dess “tal” med samma terminologi). [Min emfas.]

I verkligheten förekommer naturligtvis både “språk” och “tal” i texten – vi talar här bara om en viss inriktning hos regissören, där en tendens betonas och medvetet lyfts fram i förgrunden….

På denna grundval uppstår två typer av narration. [Vi människor] har formats av den på ordet grundade kulturen, en kultur där det mänskliga talet spelar rollen av grundläggande kommunikationssystem. … Det [mänskliga talet] är litterärt och anpassat för kommunikation med en annan individ. Icke-litterära system eller system inriktade på kommunikation med sig själva undertrycks i viss mån av den förhärskande typen av kommunikation. Åven när vi alltså modellerar en “berättelse med hjälp av bilder”, överför vi därför den litterära narrationens schema på denna berättelse. …

Den första typen reproducerar den på ordet baserade berättelsen….

Den andra typen av narration är transformation av en och samma filmbild. …

Om avbildningen på filmen representeras av en diskret följd av olika avbildningar, ter sig detta likväl för åskådaren som en icke-diskret förändring av något enhetligt.

Som illustration av transformation berättar Lotman om Georges Deménys fotofon (möjligen även kallad fotoskop), vilken var en föregångare till den rörliga filmen och som exponerade ett antal bilder i serie, vilka framkallades och då visade ett händelseförlopp på ett fotografi. (Ej att förväxlas med Bells photophone.)

[V]id sammanfogningen av olika filmbilder upprepas ett visst differentierande element, men vid transformationen av en bild ligger samma element till grund för ett särskiljande. I det ena fallet manifesteras en tendens till starka semantiska sammanföranden, i det andra en tendens till betydelsemässig mikroanalys, uppspaltning.

Den första typen är karakteristisk för den betonat montagemässiga filmen. Den reser frågan om världens struktur och komponeras som ett system av språnglika övergångar från ett centrum i kompositionen till ett annat. [Min emfas.]

Den andra typen är inriktad på kontinuerlig narration och imiterar verklighetens naturliga rytm. I det förra fallet förser regissören oss med en “verklighetens grammatik” och överlåter sedan åt oss själva att finna de texter i verkligheten som illustrerar hans modell. I det senare fallet förser han oss med texter och överlåter åt oss att ur dem extrahera en “grammatisk struktur”.

Mer om detta senare; detta är kanske inte så tydligt, men det kanske behövs för att förstå det som kommer i kapitlet efter i boken.

The above was posted to my personal weblog on October 11, 2003. My name is Peter Lindberg and I am a thirtysomething software developer and dad living in Stockholm, Sweden. Here, you’ll find posts in English and Swedish about whatever happens to interest me for the moment.

Tags:

Related posts:

Posted around the same time:

The seven most recent posts:

  1. Tesugen Replaced (October 7)
  2. My Year of MacBook Troubles (May 16)
  3. Tesugen Turns Five (March 21)
  4. Gustaf Nordenskiöld om keramik kontra kläddesign (December 10, 2006)
  5. Se till att ha två buffertar för oförutsedda utgifter (October 30, 2006)
  6. Bra tips för den som vill börja fondspara (October 7, 2006)
  7. Light-Hearted Parenting Tips (September 16, 2006)
Bloggtoppen.se